Varför dessa hallucinationer?

Det här är något som händer mig en sisådär 2-4 gånger i veckan. Det börjar reta mig rätt mycket nu, och det börjar bli rätt jobbigt. Det händer mitt i natten, när jag ligger och sover. Jag vaknar till lite lätt, är inte fullt medveten om att jag är vaken. Är närmare bestämt inte alls medveten om att jag är vaken. Ändå öppnas mina ögon av någon konstig anledning. Och varenda gång så ser jag en person, och vaknar med en chock.

Eller jag vaknade alltid med en chock förut. Nuförtiden vaknar jag, vet att jag hallucinerar men måste ändå försäkra mig till 100% att det inte är någon verklig person där. Problemet kvarstår dock, jag har svårt att somna om efteråt.

Jag fattar inte ens varför jag vaknar så ofta. Och det spelar ingen roll vad jag gör känns det som. En av dom första hallucinationerna var en person med hästhuvud som stod o titta ner på mig i sängen. Det visade sig vara gardinen. Efter att ha fixat till det så att jag inte ska uppleva samma skit igen, så visar det sig stå någon i min garderob istället. Fine, stängt garderoben och då kommer personen fram ur tomma jävla intet istället! En gång, blev till och med väggen en hallucination!
Då gav jag upp, vad i helvete ska man göra åt saken?

Kan man vara en snygg hårdrockare?

Det är en tanke som har slagit mig ett par gånger. När jag kollar på "vanliga" människor, och nu pratar jag framförallt om killar, så kan man ju iaf se att de ser någorlunda bra eller dåliga ut. Det finns dock en grupp av människor som inte passar in i den kategorin, och det är hårdrockare.
När jag hör hårdrockare tänker jag fett ovårdat hår, äckligt skägg som vuxit alldeles för långt och ett ganska massivt ansikte som inte ger uttryck för något annat än ilska. Ilskan uttrycks oftast i form av fantastiskt välskrivna låtar. Där texten ser ut ungefär såhär:
ROAORAO ROOAAA RAAACH AAAHH RUUUUUUA! ROOOOOOOOA!
Den kan förslagsvis alterneras med ett och annat kastratiskt(ett ord som finns?)AAAAAAAAAAAAAAH!

Men det hör inte till saken. Det jag undrar är när man ser en riktigt het brud som är ihop med en sån där, en hårdrockare alltså. Det är då jag brukar fundera "ser han verkligen bra ut?"

Ok, nu ska man inte bara gå efter utseendet men alla på den här planeten vet nog att fula människor oftast blir ihop med fula människor. Medans fina blir ihop med fina. Har man ett intresse av att ta hand om sitt egna yttre så är sannolikheten rätt stor att man vill ha en partner som är likadan, och vice versa.

Åter till hårdrockskillarna. Ja anledningen till att jag tänker så är nog att det finns så många fula(i mina ögon iaf) hårdrockarmän som har riktigt snygga tjejer. Jag har länge undrat va det beror på, och en sak jag har kommit fram till är att det omöjligt kan vara utseendet. För alla hårdrockare ser ju fan likadana ut. Alla har långt utsläppt hår och svarta kläder. Vissa är rakade medans andra är väldigt orakade. Det är en liten detalj. Det finns inga hårdrockare som har speciellt snygga frisyrer, alla har ju lika? Kan man få en komplimang för att ha "snygga kläder" om man är hårdrockare?

-Snygga kläder.
-Tack, dom är svarta.


Det är ett stort jävla mysterium. Hur kan fula stereotypiska hårdrockare få snygga brudar? I hårdrocksvärlden måste det finnas någon annan typ av graderingssystem för att se bra ut. Och det har inget med ett välvårdat yttre, makt eller leenden att göra. Det spelar ingen roll vad du har för kläder eller om du bara duschar en gång i månaden.

Har det med personligheten att göra?

Jag vill hoppas det. Jag vill gärna hoppas att hårdrockssamhället erbjuder alla människor en chans. Vare sig dom är fula eller blyga. Jag vill att hårdrock ska vara en fristad för folk som har svårt att få brudar, men jag tror inte på det heller...

Vad är det egentligen som gör en hårdrockare attraktiv?

Det är tamejfan frågan...

Varför?

Varför känns det alltid så dumt att gå till chef/arbetsledare och säga att man är sjuk. Varför känner man att man alltid måste förklara sig och säga vad som är fel. Mådde verkligen asruttet idag, så jag gick hem efter ett par timmar. Men just att gå upp till arbetsledaren och säga att jag mår dåligt tar emot litegrann.

"Hej, jag tänkte gå hem, för jag mår skitdåligt."

Och hur man än säger det och formulerar det så är det svårt att inte dra på tyck-synd-om-mig-rösten. Och det suger!

Haha!

Följ min blogg med bloglovin

Ja, registrerade mig och av en händelse så var jag ju tvungen att göra reklam för att kunna "ta kontroll över din blogg" ... Så nu är det gjort. Nu vill jag sköta mitt eget bloggande utan reklam tack!

Ragga inte på chefen.

Deltagare:

A: En utav mina arbetsledare. En mönsterelev som tagit det misslyckade steget till att bli lärare. A vill man ha i varje lag, dock bara som medlem. Man vill inte ha A i en ledande position. A är en duktig person. A har förmodligen mycket pengar och sköter tider och är mammas pojke. A är en dålig lyssnare och lyssnar endast på auktoritära röster, alltså hans chefer eller överordnade. Vissa undantag kan ske, han lyssnar även på vänner och personligheter som honom själv. A ger sig bara in i diskussioner som han vet att han kan "vinna". Till exempel "kom i tid" och "jobba tills klockan blir prick fem". Ifrågasätter man A's beslut, är man inte värd att lyssna på. A kan varken kamma eller klippa sig.

Jag: A-palle är jag, ingen större skräll. Jag är en lättlärd person. Jag behöver stimulans för att fungera. Mitt jobb ger mig igen stimulans längre, vilket har resulterat i depression(inte längre) och lathet. Latheten har vidare uteslutit mina utvecklingsmöjligheter eftersom jag hamnat på företagets "svarta lista". Jag har en gång i tiden varit en bra och motiverad arbetare. Jag ifrågasätter beslut och behandlar information jag får på ett kritiskt och överanalyserande sätt. Jag ser problemen innan möjligheterna. Men jag hittar ofta på lösningar som i mitt huvud låter bra.

Neil: Neil Strauss. Författare av boken "Spelet". Känner honom inte så ni får väl läsa det väsentliga på en extern länk.

Handling:

Ja, som ni ser på min profil så tycker jag att mitt jobb är ganska tråkigt. Det är så satans enformigt så jag tror att jag blir dummare och dummare för varje dag jag är där. Jag utvecklas varken personligt eller karriärsmässigt där längre. Det är dags för mig att skaffa ett nytt jobb, och det har det varit länge. Tyvärr är det just nu rätt hårda tider och det är svårt att få jobb med den trygghet jag eftersöker. Fast för tillfället överlever jag utan att klaga, jag har en stimulerande fritid och det kommer man rätt långt på. Hur jag kan överleva utan att klaga är inget större mysterium, inga kvantfysiker behövs för att förstå. Jag har helt enkelt gett upp hoppet. Jag har helt och hållet gett upp hoppet om att det ska bli bättre. Jag är van vid förändringar som försämrar, de förvånar mig inte längre.

Det som dock förvånade mig för ett tag sedan var en förändring som ledde till något bättre. Ett bättre flyt. Jag minns att jag som vanligt var ganska kritisk till idén, men faktist oxå hoppats på den ett tag. Buren flyttas upp till entresolen, ett zon-system skapades. Det blev bättre.

Men så var det en dag, då A stod och billade. Det går inte snabbt då och avgångstiderna började närma sig. A hann inte med, så han fick ett damputbrott. A kläckte den briljanta idén att flytta på orderskåpet så att avgångarna skulle hållas bättre. En ganska löjlig idé då multilines var det enda problemet. Och så var det en möte på morgonen då vi diskuterade detta, och jag sa att det spelade inte alltför stor roll, A lyssnade knappt, lät mig prata klart och ignorerade allt jag precis sagt och lät det flyga ut genom andra örat. Det var då jag lessnade. Snubben vill inte lyssna på mig, varför ska jag lyssna på honom? Jag gick, han kunde prata på för de som var intresserade. Jag har i stort sett ignorerat honom sen dess.

Neil skriver i ett avsnitt i boken att man inte ska ge tjejerna alltför mycket uppmärksamhet. Och att för att få dom bör man vara en smula otillgänglig, frysa ut dom. Dock inte alltför mycket, då funkar det inte. Det tillhör den mänskliga psykologin att det man inte kan få, vill man ha. Det handlar inte bara om raggning. Det känner nog de flesta igen, och det är jävligt sant. Har provat det lite, både medvetet och omedvetet, och det har faktist en tendens att funka. När jag provat det omedvetet har jag i efterhand kunnat dra paraleller till att det kanske var just för att jag inte orkade bry mig om henne som hon blev intresserad. Neil skriver nåt i stil med att om man visar för hennes vänner att man är intressant, så är man det för henne oxå.

Och nu har det då uppstått ett problem. Jag går runt och ignorerar(ignorerar är kanske fel ord, jag har bara slutat bry mig om) A. Inte för att vara taskig, eller för att bevisa något. Jag gör det för att han inte vill lyssna på mig. A har inget att erbjuda mig längre. A kan ge mig order, så lyder jag. A kan dock inte vara trevlig och skoja med mig, för det tycker jag inte om.

Och det är då människans psykologi slår till. Jag tror att jag har blivit något som A inte "kan få". A har sett och vet sedan tidigare att jag jättegärna pratar och skojar med mina vänner. Men på senaste tiden(läs: sen mötet då jag slutade lyssna på honom) har alla diskussioner som jag varit delaktig i blivit väldigt intressanta. A vill jättegärna vara med o skoja, men får inte. Så nu är killen på mig så fort jag säger något.
Det är skitjobbigt! Vad är gubbens problem, kan han inte bara låta mig vara? Var min arbetsledare och chef, fine! Ge mej order och säg vad jag ska göra, fine! Men låt mig fan vara när jag pratar med mina vänner, för du är inte en av dom! Du och jag har inget att erbjuda varandra A, vi är för olika. Så låt oss bara vara professionella. Det vill säga du är min arbetsledare och jag är en av dina arbetare, punkt(e <- till Rickard).

Slutsats: Använd aldrig dina raggningsknep på chefen, det blir bara problem!

Weee!

Full fart i helgen har det varit, så det har inte blivit så mycket skrivande. Kom hem i fredags, spelade nhl med Rickard i någon timme. Sen drog vi till Andreas o Ferkis och hade nhl-turnering! De va skoj, jag vann såklart, men det var nog för att jag va nykter. Danne var jävligt kaxig ett tag där, men jag satte ju enkelt in tunneln på övertiden, tack och hej San jose! :)

På lördagen vaknade jag rätt sent(läs 14-tiden). Åkte till stadium och köpte skridskor(!) sen till Södertälje, skulle till Evelinas 20-års fest men vi kom inte riktigt dit. Sen åkte vi till en hockeyplan men isen där var skitdålig! Så det blev till att börja åka omkring och leta nya planer. Klockan var nu runt 22-23 tiden nånting. Fick hjälp av Emelie att hitta en plan med bra is och det var bra! Skridskorna satt skönt som fan, synd bara att det känns som att jag har någon annans fötter på mig, och inte mina egna :D Men men, spela lite sen hem o sova!

På söndagen var det hockeytajm! :D Haha, Rickard sköt sönder sin klubba på FÖRSTA skottet, så vi drog o köpte en ny. Sen vare väl en jävla massa folk o full fart och nu är jag stel som en jävla pinne ... ska bli kul att vakna imorrn, inte :D

Den här var lite rolig :D


O skippa allt moralsnack nu ;)

Så lätt länsas ditt konto!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4179794.ab

Så lätt är det! Vilka jävla idioter det finns. För er som inte orkar läsa artikeln så står det att en "bestämd" och "vältalande" mansröst ringer upp dem runt 3 på morgonen och säger nåt i stil med att "swedbank håller på att utsättas för en attack, ge mig din kod så vi kan skydda dina pengar"

Och det värsta av allt är att folk är så pass korkade så att dom ger ut koden! Jag tänker mig nåt i stil med ...
"OK! Eftersom det är swedbank som ringer så!" Och så tänker dom att det är ju deras egna ansvar att se till så att swedbank inte blir hackade! Nej fyfan, det är säkert äldre människor oxå, som inte har någon koll på teknik(fördomar någon?).
Varför ger man ut sin kod? Fattar man inte att om swedbank själva slarvar bort dina pengar så är det inte ditt fel och då har man rätt att få tillbaka dom. Tror jag iaf, har ingen koll egentligen, men tvivlar på att dom bara får slarva bort ens pengar hur som helst :p

Det är såna här människor som får mig att tappa tron på mänskligheten. Det sista jag lämnar ut till någon som jag inte litar på är koden till mitt bankomatkort, eller konto. Varför skulle jag? Swedbank har access till sina egna uppgifter, det fattar väl vem som helst?

Det borde inte vara lätt att länsa någons konto, det ÄR inte lätt att länsa någons konto. Det är desto lättare att lura folk, och folks största problem idag är att de är så satans godtrogna och inte behandlar information med någon som helst kritik. Ok att man blir lurad, det händer nog de flesta lite då och då. Men att bli uppringd och ombedd att lämna ut koder borde få en liten lampa i bakhuvudet att reagera och tändas. "Har inte swedbank själva tillgång till det här?" "Är det mitt ansvar om pengarna försvinner?" "Hur vet de att det är ett intrång på gång, och varför stoppar de det inte?" "Ringer de upp alla sina kunder och ber om alla personliga koder för att sedan logga in på allas konton och flytta allas pengar?"

Haha, den där sista gillade jag :D Det skulle nog ta ett par veckor om inte månader och då skulle nog "intrånget" vara över för längesen ...
Nej fyfan, jag önskar bara att människor vore lite mer kritiska och självständiga, tack och godnatt!

Top 10!

Jag jobbar på en top 10 lista, över vilka låtar jag gillar mest. Det går inge bra, för det har redan blivit 15 låtar :D Måste fundera lite till ...

Har fått min bok nu, så jag lär ju höra av mej om några dagar, eller timmar om den inte är bra =)

Arga semestersvenskar.

Precis tittat lite på tv, råkade zappa in på en reklam för "Arga snickaren" och insåg till min stora fasa(eller inte) att det har premiär samtidigt som "Semestersvenskar" har premiär på tv4. Ganska gay tänkte jag då. Varför tänkte jag nu det? Jo därför att ...

Semestersvenskar(kommer förkortas SS from nu) är ett program som handlar om reseledare i phuket. Låter rätt intressant tycker jag, jag gillar ju att resa. Arga snickaren (AS alltså) behöver väl ingen förklaring. Det som stör mig med detta är att jag är mer intresserad av att se SS, men marknadsföringen är så extremt jävla kass! Trailern är nån sunkig videosnutt med helt uttryckslöst pladder om vad skiten kommer handla om. Bilderna som rullar väcker inte det minsta intresse hos någon i hela världen, så dåliga är dom. Eller ok nån kanske blir intresserad men det kunde göras så mycket bättre. Det är lite bilder på havet, solen, vågor. Nån snubbe som är utklädd till clown och nån pajas som snackar om långdistansförhållanden.
Det är ju verkligen askasst. Fånga intresset med lite vågade strandbilder, hud säljer, den som inte visste det är förmodligen kvar i 50-talet. Visa bilder på arga resenärer, det blir alltid mycket mer intressant när det är känslor med. Visa nån fylltratt från ett beach-party som gör nåt wild and crazy(behöver inte nödvändigtvis vara sex-relaterat). Visa lite mer intressanta saker, för det är sånt man vill se.
För deras målgrupp borde väl vara folk i min ålder, och resten av svenska befolkningen, eller?

Arga snickaren däremot ...
Ta bara namnet till att börja med. Arga. Arg. Det är en arg snickare, förmodligen elak. På trailern ställs han inför en ganska svår utmaning, av allt att döma. Han ska fixa nåt rackigt hus med kass isolering eller nåt. Och det ser ut att bara ligga problem och vänta överallt. Han verkar inte överdrivet glad på den förmodade husägaren, och man blir bara intresserad av att se vad som ska hända. Det är egentligen det enda den här trailern har att gå på, han är arg. Men hey, det funkade ju för Simon i american idol, och Clabbe i svenska idol, så varför inte i AS?

Fan, jag tappade tråden(hade jag den någonsin?), jävla youtube. Men iaf, arga snickaren verkar vara så mycket mer intressant, även fast jag helt klart är mer intresserad av SS. Och då har man verkligen lyckats med misslyckandet.

Är för trött, pallar inte skriva mer, gonatt!

Det här landet är fan utom allt hopp ...

Ni vet det, jag har klagat som fan på kylan. Jag verkligen hatar kylan, den suger så jävla hårt. Jag har flera gånger granskat mig själv och min inställning och ställt mig frågan om det är den där är fel på. Litegrann så är det, jag har dålig inställning ... så jag tog mig i kragen och gjorde något åt den.

Det är svinkallt och man vill inte gå ut. Bara tanken på att skrapa rutor på bilen får mej att dö inombords. Men vad ska man göra, man kan ju inte sitta inne hela dagarna. Tänka tänka tänka tänka ... ... ... ! ... !! ... !!!!
En snilleblixt, en superbra idé, äntligen! Jag kan ju köpa mig ett par skridskor. Det är ju skitkul att åka skridskor, jag gjorde det väldigt mycket när jag var mindre. Fan va skoj!

Jag mejlar kommuner och hör mig för vart det finns rinkar bland vänner och bekanta och det är svinkallt utomhus, WOOOHOO! Åker runt och letar reda på några hockeyplaner, allt är klappat och klart, väntar på helgen ...

Och vad i helvete tror ni händer? JOVARS, det blir såklart 2-3 plusgrader!! Tjooho, JAG BLIR SÅ SJUKT JÄVLA GLAD! :@
Här har man dött ett par gånger av uttråkning, kommit på en bra idé, fyllts av insipiration, återuppstått och känner energin flöda. Och vad händer? Jo, allting förstörs, på en jävla natt. Det är nåt allvarligt jävla fel på det här landet alltså! Så nu sitter jag och funderar, vad kan man göra när det är slask och jävulskap utomhus...?

Jag ger fan upp snart. Innebandy, tänker jag. Korpen kanske? Ett mejl, ett svar, en hemsida.
Korpen Sollentuna, matchdag söndagar 9-14(typ), snälla? Ja hej Patrik Herrdin mindre bakfull vid den tiden alternativt stendöd i sängen. Men det är lugnt, jag har det, jag går upp och spelar innebandy, nej dra åt helvete!

Snart börjar jag fan dansa balett eller nåt, så uttråkad är jag ibland. Tur man har Rickard och nhl09 :)

I väntan på...

Jag väntar på Gomorra :) Boken alltså. Är ju en sån jävla hype runt den nu, så den ska bli intressant att läsa. Maffian som det skrivs om ska tydligen vara bland de värsta som finns... Alla vet säkert redan, om ni inte vet så tänker inte jag ta på mig ansvaret för att upplysa er :)

Ville bara ha det klart, jag väntar, på en bok ... Så om jag försvinner från bloggandet så vet ni vart jag är :D

Ny allmänbildning.

Jag har alltid sett mig själv som ganska allmänbildad. Har väl hängt med en del i svängarna. Men nuförtiden känns det som att jag inte vet någonting alls. Tycker att folk snackar om kändisar och skit mest hela tiden. Och Rickard brukar alltid få förklara vilka kändisarna är för mig.
Idag är det säsongspremiär för Lets Dance... Ärligt talat, vem i helvete bryr sig om den skiten? Jag personligen tycker det är så jävla tråkigt att se en massa "kändisar" försöka dansa. Haha fyfan alltså, så jävla patetiskt det låter.

Och kändisarna då, HAHAHA! Magnus Samuelsson och blondinbella, nu får ni väl fan ta och ge er? :D Jag blir nästan glad av att tänka på det, så sorgligt är det! Senast jag hörde något om M.S var ju typ 5 år sedan. Har inte han lagt ner förresten? Och blondinbella är ju blondinbella, känns som att hon försöker för mycket bara. Vart någonstans är det intressant att se dessa individer dansa? På vilket sätt är det underhållande? Hur orkar man ödsla sin tid på att kolla på det här?
Jag skulle nog fan föredra att vara på jobbet, framför att slå mig ner i soffan och kolla på Lets Dance. Det är illa, men det är fan sant.

Idol-Agnes, Idol-Johan och Idol-janne oxå(vet inte om de finns, gissar bara namn. Agnes har jag iofs hört). Det är ju oxå en jävla djungel. Fan, personerna har ju åkt ur? Jag vet inte ens vem som vann idol. Jag bryr mig inte ens om vem som vann idol. Idol är bara skoj i början, tacka vet jag Idol-Matte !!! Sommartider!

Nej fyfan, det var bättre förr. När allmänbildning handlade om att svara rätt på frågorna i Jeopardy, eller spöa Jossan i trivial pursuit. Det var riktig kunskap, nu handlar allt bara om en massa b-kändisar som syns i tv. Skit är vad det är, riktig jävla skit!

Jävlar...

Så kommer jag hem, och ska uppdatera mig med allt som har hänt i blogg-världen ... metrobloggen funkar inte. Hur ska jag överleva!?

Jag kan ju passa på att fördriva tiden(så ja kan kolla om skiten funkar om ett tag) med att skriva om hur korkade vissa människor är. Idag på jobbet så insåg jag verkligen att vissa människor borde inte ens få leva. Jag kanske orkar utveckla det här i nåt annat inlägg, men inte idag. En del är bara så jävla korkade, jag blir fan förvånad över att dom lyckas hitta stället vi jobbar på varje dag, men de har väl säkert färdtjänst ... jävla puckon ...

Nämen såja! Nu gnäller jag igen :D


Åååh, reeeeesa!

Jag vill verkligen iväg nu, det är dags! Idag har jag gått och funderat ut mina topp 10 resmål. Ettan är kanske lite orealistisk och så men det var mest för att Las Vegas inte skulle vara så uppenbart.

Så here we go!

På 10:e plats: Egypten
Jag vill se pyramider. Det egyptiska folket var väldigt intelligenta och det finns mycket kultur kvar i landet. Det finns mycket historia oxå. Tyvärr hamnar det långt ner på listan pga av turistexploateringen. Vad jag har hört så är det inte alltför kul att vara turist där. Verkar påminna lite om Sunny Beach. Hade jag sett egyptisk ut hade det hamnat på 4-5:e plats kanske, för då hade jag kunnat röra mig ostört :)

På 9:e plats: Vietnam
Det här kanske borde vara Thailand. Men här går jag efter bilder och berättelser och Vietnam ska tydligen vara likt Thailand. Dock utan 100 miljoner turister ... När jag åker utomlands vill jag inte kunna köpa Kalle Anka o Co, eller Aftonbladet...

På 8:e plats: Tokyo
Ptja, va ska man säga. Jag gillar ljus, skyltar och tv-spel :D Så då borde Tokyo vara ett rätt intressant resmål. Jag känner ingen som har varit där så jag vet inte riktigt hur pass kul det skulle vara att åka dit, men mig hade det nog inte gått någon nöd på.

På 7:e plats: New York
New York har drygt 8 miljoner invånare! Bara det är galet. Det ska tydligen finnas hur mycket som helst att göra och staden ska vara speciell, säger iaf alla som jag känner som varit där. New York måste man se!

På 6:e plats: Mexico City(Teotihuacán)
Japp, ganska udda resmål. Men Mexiko har så mycket att erbjuda. Massa gammal indiankultur och sen kan vi ju snacka mat oxå! Skrev med Teotihuacan för där ligger soltemplet och en massa andra gamla saker. Prova googla det och kolla bilderna, bara det räcker! Sen har ju Mexiko inte världens sämsta klimat heller :)

På 5:e plats: Jordanien(Petra)
Nu tänker ni säkert, Jordanien - WTF!?. Landet gränsar till både Irak och Israel. Anledningen till att jag vill åka dit är framförallt staden Petra. Den som är uthuggen ur berget, helt galet! Måste vara så grymt mäktigt att vara där. Här kan ni oxå prova googla staden petra så får ni se själva! Tyvärr är kameror förbjudna därinne(tror jag) så det finns bara bilder på ingången. I och runt Jordanien finns även en massa bibliska platser och även om jag själv inte är det minsta religiös så skulle det vara kul att se. Tyvärr vågar jag inte åka dit på grund av alla politiska oroligheter men en dag kanske ...?

På 4:e plats: Grekland
Japp, det finns 3 sätt att charma mig. Sol, neonskyltar och mat. Grekland ligger i topp på 2 av dessa, det är lite ont om skyltar :) Jag vet inte varför jag gillar Grekland så mycket, jag har inte ens varit där. Det kommer säkert sluta med att jag åker dit och blir jättebesviken, men dit ska jag iaf. Det är inte så dyrt att åka dit heller så räkna med ett inlägg under 2009 som handlar om semestern jag hade :)

På 3:e plats: Australien
Backpacka i Australien... Jag känner egentligen inte något speciellt mot Australien. Men efter att ha haft flera bekanta som åkt dit och åkt omkring och sett mycket så har man ju läst lite själv. Och det faktum att ingen, och då menar jag verkligen ingen åker därifrån utan att sakna landet gör ju att det hamnar rätt högt på listan.

På 2:a plats: Las Vegas
Viva Las Vegas! Det är galet, jag är kär i den här staden! Jag har aldrig någonsin varit där, men det gör inget. Det är syndens stad, bara det räcker ;) Skiten ligger mitt ute i öknen oxå, och bara historien om hur det grundades är spännande. Det är så mycket pengar i omsättning i LV och staden verkar vara från en annan planet. Känner inte så många som har varit där men det gör inget, snart kan ni fråga mig om hur det var!

Nummer ett på listan över drömresmål: Rymden!(Månen/ISS)
Haha, en ganska lam etta kanske. Men grejen är att det faktist är möjligt att åka på semester i rymden. Det kostade visserligen runt 125 miljoner kronor senast jag kollade. Men vad gör det när jag har blivit multimiljardär? Att få lämna den här planeten och se den från rymden måste vara det coolaste som finns. Tyngdlöshet oxå, det är ju ett plus. Inte många resbyråer som kan erbjuda det.

Så där har ni dom! Funderade på att lägga till bilder men då skulle inlägget bli så långt. Ni får helt enkelt hålla er tills jag laddar upp mina semesterbilder efter att jag har besökt 2-10, 1:an känns fortfarande rätt avlägset. Ni som vill kan ju skriva era drömresmål oxå, men kanske utan motiveringar :) Hare fient hej!

Lycka...

Äkta lycka är väl ändå när man har varit vaken riktigt jävla länge, suttit och spelat en massa så att man är helt mosig i huvudet, trött som ett jävla as och i trevligt sällskap. Vad man än säger så är det roligt. Man behöver inte ens säga nånting alls. Det räcker med att börja säga nåt, och sen komma på att man har glömt bort vad man skulle säga ... sen garvar man.

Haha, jag är så jävla trött alltså. Men en sak är fan säker, övertrötthet = lycka!

Men som den gamle Nomy säger ...

"But tomorrow, when you wake up, all your problems are back to stay..."

Det var ingen is på rutan idag, jag behövde inte skrapa några rutor ... jag blev glad!

Förlåt om jag skriver kassa inlägg(måste bara skriva nåt, så att det uppdateras nångång), men det kanske ändras snart. Jag har kommit på en idé, men vi får se om jag orkar genomföra den bara. Tills dess ... simma lugnt!

Ett klagomål!

Ni har hört det förr, men det kan inte sägas för många gånger. Den här jävla kylan ... det är fan fullkomligt jävla iskallt utomhus. Tar mig typ en halvtimme att kunna använda bilen utan att frysa ihjäl! Det är verkligen inte ok.

Jag ska börja köra bilen på tomgång mer, och dra mitt strå till växthuseffekten. Langa hit lite värme fan! Jag skulle vilja ha ett soligt ställe där man kan bo mellan oktober-april ... Mellan april till september är det ju ändå rätt ok här i Sverige. Jag undrar bara hur jag skulle ha råd med nåt sånt.... Spela poker? Köpa lotter? Jobba arslet av mig? .. Alla låter lika roligt. Man skulle få in foten i en annan bransch kanske, o fixa nåt jobb där i thailands-krokarna ... Fast jag skulle nog aldrig våga åka iväg dit helt själv ... Jaja, bara några funderingar jag har.

Förresten sa Ubbe att han hade köpt nåt skit som man sprutade på rutorna på bilen när dom va frusna, sen väntade man nån minut sen skulle det vara hur lätt som helst att skrapa skiten... Sånt måste jag ha! Får höra med honom imorrn om va det egentligen är för nåt, och om det funkar ... Nu äre dags att sova :)


Men...

Jag har precis kommit på, att jag gnäller alldeles för lite! Skärpning Patrik!

Yeah!

Har precis sett The Boondock Saints. Skön film, har inte sett den förut. Man måste ju älska scenen när han har ryckt loss toaletten och hoppar från taket.

Jag har inget vettigt att skriva ...

Det har hänt nåt konstigt med min ekonomi. Den är hur bra som helst. Har väl iofs blivit av med bil-avbetalningen och gått ner i försäkring men nu är det ju januari. I januari brukar ingen ha pengar kvar, allra minst jag!
Det är skönt. Ända sedan jag flyttade hemifrån(2:a januari 2006) har jag alltid haft ganska mycket månad kvar i slutet av pengar. Och nu har det äntligen vänt.

Det är asjobbigt att inte ha pengar, det är nåt som gnager i ens huvud 24 timmar om dygnet. Att behöva gå runt och oroa sig för hur man ska överleva resten av månaden är skitstressigt!
Men nu har det blivit någon slags bakvänd effekt, när jag faktist har pengar kvar. Jag går runt och undrar vad jag ska göra med dom. Ja vill gärna göra mej av med alla pengar jag har, innan dom tar slut. Det slutar väl mest med att jag sätter undan dom på ett konto som jag inte kommer åt och sen får man leva fattigt ändå ... Men då har jag ju pengar senare, pengar som jag kan resa för!

Jag har redan bestämt mitt nästa resmål, det är bara inte riktigt officiellt än. Verkar bli i slutet av mars eller början av april. Kommer bli sjuuuuukt kul och väldigt väldigt speciellt!

Lite mer Malaga än Sunny beach iaf. Sunny Beach var jävligt roligt, inget snack om saken. Men det som störde mig lite i Bulgarien var att det inte fanns nånting att se. Det var mest bara pubar, discon, tält med fejk-prylar, "kompisar", restauranger och hotell ... och ingenting annat. Men som sagt, det var jävligt kul! Kommer nog inte åka dit igen dock. Förstår mig verkligen inte på de vi träffade där som var där för 7:e gången!

Malaga var lite mer min stil faktist, kanske för att vi hamnade lite utanför och inte mitt i smeten. Man fick se lite mer av själva landet. Det var ju tydligt i SunnyB att det inte såg ut sådär i hela Bulgarien, och det syntes framförallt på väg till och från flygplatsen. I Malaga hamnade vi lite mer i det vardagliga livet som spanjorer... :D Kommer väl iofs aldrig att åka tillbaka dit heller(eller kommer jag, Ann? :D), men det är helt klart ett ställe jag skulle kunna tänka mig att bo på.

Ja, vi får väl se vad nästa resa har att erbjuda, kul ska det bli iaf ... och den kommer hela tiden närmare och närmare...

Tråkigt.

Jag har tråkigt, har suttit och läst bloggar senaste timmarna. Det är kul med bloggar. Fast det finns många tråkiga bloggar oxå. Jag vill läsa bloggar som handlar om psykologi, folk som skriver om hur dom dejtar, hur de träffar och interagerar med olika människor, hur de har hamnat i konstiga situationer. Sånt tycker jag är skoj. Och inte bara dejter alltså, alla möjliga situationer.

Folk som analyserar öppet, jag gillar att analysera. Varför blev det så? Varför hände det där? Kommer det hända igen? Om det händer igen, hur ska jag göra då?

Tyvärr så verkar det bara gå att slumpa fram bloggar på aftonbladet, och det är synd. Har slumpat runt mej flera gånger och hamnat på samma skit-bloggar flera gånger. Inte coolt!

Tips på bra bloggar som passar mina kriterier, någon?

Nytt år ... samma skit!

Japp, nu var det här då ... 2009. Året då allt ska bli annorlunda, och det ska bara bli bra! Allt ska förbättras och nyårslöften ska hållas ... eller inte.

Nej fyfan, det är samma gamla skit. Allt är som vanligt och att det nu är 2009 spelar ingen som helst roll. Absolut ingenting är annorlunda, och ingenting kommer att bli annorlunda heller, om man inte själv bestämmer sig för att ändra på det. 2009 kommer inte innebära markanta förändringar för alla som tror på det. Förändringar åstadkommer man själv, när man har bestämt sig.

Jag undrar egentligen hur mycket nyårslöften hjälper folk. Om man lovar sig en massa saker bara för att det är nyår, känns det rätt troligt att man inte kommer hålla dom. Istället blir det bara en onödig press på en själv och man kommer stressa upp sig för att man kanske inte håller sina löften. I slutändan har man inte vunnit ett piss. Eller så har vi dom som lovar en sak men glömmer bort vare va för nåt innan de ens har avslutat meningen. Vissa ger nyårslöften, och håller dem. Men jag tvivlar på att folk genomgår markanta livsstilsförändringar bara för att kalendern börjar om.

Jag gav ett nyårslöfte. Det var väl inte direkt seriöst utan mest nåt som ja har garvat åt på jobbet någon av alla trötta dagar jag varit där. Jag kommer inte anstränga mig för att hålla det, det är inte ett av mina mål i livet. Men det skulle vara intressant att se om man kunde infria det, och garanterat kul att försöka! Vad det var för något låter jag vara osagt, så slipper jag stämplas som nörd eller idiot ... :D

Nej, 2009 ska bli ett år då jag fortsätter jobba på att må bra. Jag ska utvecklas socialt och jag ska försöka att hjälpa mina vänner och nära mer. Jag ska utveklas intellektuellt och även jobba med min kreativitet. Det är dom få nyårslöftena jag tänker ge.
Hur jag ska gå tillväga för att uppfylla dem? Det är inte så svårt, det är bara köra på som vanligt.

Social utveckling sker ju i stort sett hela tiden. Vid alla möten med människor jag har, så utvecklas jag. Om jag inte gör det så ska jag jobba på att göra det. Alla människor har någonting att erbjuda, det är upp till mig att ta reda på vad. Det här går  även hand i hand med att hjälpa, stötta och finnas där för nära och kära.

Den intellektuella utvecklingen är nog den som är svårast, jag har ingen aning om hur. Kanske försöka återgå till skolbänken. Lägga pussel? Ptja, jag vet faktist inte. Det handlar väl om att anta utmaningar, och klara av dom. Och utmaningar finns det ju gott om så det lär inte bli nåt problem egentligen.

Kreativiteten då? Blogga, blogga och blogga. Kanske inte riktigt så, men skrivandet är ju en form av kreativitet som jag ska försöka utveckla. Jag vill kunna skriva mer fängslande, och med bättre flyt. Lite mer som jag gjorde förut, i högstadiet. Resa måste jag göra oxå. Har en planerad resa innan sommaren iaf, kommer mer om den senare. Har snackat lite med Marcus och G oxå, om Grekland. Men jag vet inte riktigt hur seriöst det känns än, blir i augusti nån gång isf. Blir det inge Grekland så borde jag ändå ha råd med någon resa framåt vintern ... men det är alldels för långt dit :)

Happ, där har ni då mina "nyårslöften". Vet inte riktigt om ja kan kalla dom så, det här är saker jag jobbar med hela tiden. Saker jag har jobbat med sen innan nyår och säkerligen saker jag kommer jobba med 2010 oxå. Det har absolut ingenting att göra med nyår. Nyår har ingenting att göra med det här. Nyår är bara något som händer, och livet fortsätter som vanligt.

RSS 2.0