Tjockisar, listen up!
Nu ska jag kötta gym.
Ett pass på gymmet.
Bla bla bla gymmet gymmet bla bla fucking bla.
Massa skitsnack om ingenting, sen ska jag till gymmet.
Jorden går fucking under, och så ett benpass på det!
Ett pass på gymmet.
Bla bla bla gymmet gymmet bla bla fucking bla.
Massa skitsnack om ingenting, sen ska jag till gymmet.
Jorden går fucking under, och så ett benpass på det!
Dra åt helvete era jävlar, sen kan ni dra vidare till gymmet.
Det kanske ser kryptiskt ut. Inte fullt så tydlig som jag brukar vara. Men vänta, fortsätt läs, och allt kommer att ljusna för er.
Det kanske ser kryptiskt ut. Inte fullt så tydlig som jag brukar vara. Men vänta, fortsätt läs, och allt kommer att ljusna för er.
Jag hatar verkligen inte alla som går till gymmet, tro inte det. Jag gillar förmodligen de flesta som gör det (nåja). Men det finns en viss typ, som jag verkligen inte tål. Det är inte dom som bara "skryter" att dom är på gymmet jämt. Typ som "pimpen" ;D Det är dom som har sig med status-uppdateringar på facebook stup i kvartjäveln och trots allt denna träning fanimej inte förlorar ett jävla hekto ens. Vi snackar alltså konstant överviktiga människor som verkar ge sken av att de är nån sorts atleter.
Ni är inte det, uppenbarligen. Go home.
Till att börja med är det så extremt satans jävla tråkigt att läsa om att någon ska gå på gymmet. Ingen, inte ett jävla höns bryr sig. Ok om du skriver vilka övningar, vikter, tider och resultat du har fått. Då är du förmodligen en träningsnörd på riktigt som umgås med vänner som bryr sig om sådana statusar (Hej igen Pimpen :D). Men att skriva att man ska "kötta axlar på gymmet", det är fan så jävla ointressant så att man hellre kan skriva om varför Anders Borg väljer att fira semester i Polen. Vad i helvete ska vi andra få ut av att läsa det? Ska vi känna oss uppmuntrade? Tävlingsbenägna? Avundsjuka? Uppskattande?
Nej, vi blir att känna oss hatiska. Framförallt när det händer ofta, och framförallt när det är personer vars kroppar aldrig förändras. Det är en sån jävla statussökande egoboost att skriva att man går, eller framförallt, att man ska gå, till gymmet, när man ändå bara går dit för att andra ska tycka att man är duktig.
Nu är det kanske många som sitter där ute och tänker att "det kan vara mig han skriver om", men det är det förmodligen inte. Vi snackar om en ytterst liten skara här, och den här skaran får fanimej med "gym" i mer än varenda status.
Och just frasen "kötta gym" alltså. Jag spyr när jag ser den. Ögonen börjar blöda och hjärnsubstans rinner ut genom näsan. Det är som aftonbladets kommentarsfält, man blir fanimej dummare av att läsa skiten än vad man var innan. Det här gäller inte bara alla tjocka människor, det gäller alla. Skriv det inte igen, om du vet att du någonsin har gjort det. Det är bara taskigt mot oss andra, som måste läsa det.
Till alla snygga människor som tränar hårt och som dessutom kan visa upp resultat, keep up the good work!
Det där var nog den sämsta jävla avslutningen någonsin på något av mina blogginlägg. Men ibland måste man väl vara positiv...
Ni är inte det, uppenbarligen. Go home.
Till att börja med är det så extremt satans jävla tråkigt att läsa om att någon ska gå på gymmet. Ingen, inte ett jävla höns bryr sig. Ok om du skriver vilka övningar, vikter, tider och resultat du har fått. Då är du förmodligen en träningsnörd på riktigt som umgås med vänner som bryr sig om sådana statusar (Hej igen Pimpen :D). Men att skriva att man ska "kötta axlar på gymmet", det är fan så jävla ointressant så att man hellre kan skriva om varför Anders Borg väljer att fira semester i Polen. Vad i helvete ska vi andra få ut av att läsa det? Ska vi känna oss uppmuntrade? Tävlingsbenägna? Avundsjuka? Uppskattande?
Nej, vi blir att känna oss hatiska. Framförallt när det händer ofta, och framförallt när det är personer vars kroppar aldrig förändras. Det är en sån jävla statussökande egoboost att skriva att man går, eller framförallt, att man ska gå, till gymmet, när man ändå bara går dit för att andra ska tycka att man är duktig.
Nu är det kanske många som sitter där ute och tänker att "det kan vara mig han skriver om", men det är det förmodligen inte. Vi snackar om en ytterst liten skara här, och den här skaran får fanimej med "gym" i mer än varenda status.
Och just frasen "kötta gym" alltså. Jag spyr när jag ser den. Ögonen börjar blöda och hjärnsubstans rinner ut genom näsan. Det är som aftonbladets kommentarsfält, man blir fanimej dummare av att läsa skiten än vad man var innan. Det här gäller inte bara alla tjocka människor, det gäller alla. Skriv det inte igen, om du vet att du någonsin har gjort det. Det är bara taskigt mot oss andra, som måste läsa det.
Till alla snygga människor som tränar hårt och som dessutom kan visa upp resultat, keep up the good work!
Det där var nog den sämsta jävla avslutningen någonsin på något av mina blogginlägg. Men ibland måste man väl vara positiv...
Den här gången vill jag ha svar!
Till: [email protected]
Angående den här artikeln: http://bytbil.com/nyheter/2vr4vkyg?utm_Ferrari_vill_salja_mindre&%23xtor=AD-500-[bytbil_nyheter]-[]-[mittspalt]-[aftonbladet]-[]-[]
Nu vill jag inte verka petig, men när det ändå är journalistik som tusentals människor läser, så kan det vara viktigt att påpeka att det heter "totalt sett", inte "totalt sätt" som det står i artikeln.
Som nitisk ordmärkare mår jag dåligt över tanken på hur många som nu, medvetet eller undermedvetet, kommer att ta efter er lilla groda.
Nu vill jag inte verka petig, men när det ändå är journalistik som tusentals människor läser, så kan det vara viktigt att påpeka att det heter "totalt sett", inte "totalt sätt" som det står i artikeln.
Som nitisk ordmärkare mår jag dåligt över tanken på hur många som nu, medvetet eller undermedvetet, kommer att ta efter er lilla groda.
Det sägs att en fjärils vingslag kan skapa en orkan på andra sidan jorden, men det är nog ingenting mot vad det här kan leda till.
Kommer vi någonsin att få se den korrekta formen av uttrycket igen, eller är totalt sett's glansdagar förbi? Det är sorgligt om så vore fallet, för jag fick aldrig någon chans till ett ordentligt avslut.
Jag hoppas innerligt att det inte skall få sådana ödesdigra konsekvenser som jag misstänker, men det är nog dumt att förbli optimistisk. Det här är med största sannolikhet en förlust som vi, du som läser detta, jag och inte minst Felix Björklund som skrev artikeln, kommer få leva med. Mina tankar går till Felix, jag hoppas att han klarar sig igenom detta och jag hoppas sannerligen att ni på redaktionen på bytbil.com hjälper honom och stöttar honom i största möjliga mån. Det är trots allt mänskligt att fela.
Som jag skrev är det dumt att vara optimistisk, men en liten gnutta av det som är det sista som överger oss, hopp alltså, finns ändock kvar i mig. Jag hoppas att ni på samma millisekund som ni får in det här mailet går in på artikeln och korrigerar ert "lilla" klavertramp. Kanske, och det är verkligen ett stort kanske, finns det folk som har missat felskrivningen. Kanske, kanske, kanske finns det folk som ännu inte har sett artikeln. Jag tror på er, tillsammans kan vi ta oss igenom det här!
Nu måste jag gå och sätta mig på toaletten en stund. Jag hoppas att vi hörs igen, men jag kan tyvärr inte lova något. Ända (alltså inte enda) sedan jag läste artikeln, har jag känt panikångesten komma krypandes. Men det är inget allvarligt, så oroa er inte för mig. Ni har större problem att ta tag i!
Jag hoppas innerligt att det inte skall få sådana ödesdigra konsekvenser som jag misstänker, men det är nog dumt att förbli optimistisk. Det här är med största sannolikhet en förlust som vi, du som läser detta, jag och inte minst Felix Björklund som skrev artikeln, kommer få leva med. Mina tankar går till Felix, jag hoppas att han klarar sig igenom detta och jag hoppas sannerligen att ni på redaktionen på bytbil.com hjälper honom och stöttar honom i största möjliga mån. Det är trots allt mänskligt att fela.
Som jag skrev är det dumt att vara optimistisk, men en liten gnutta av det som är det sista som överger oss, hopp alltså, finns ändock kvar i mig. Jag hoppas att ni på samma millisekund som ni får in det här mailet går in på artikeln och korrigerar ert "lilla" klavertramp. Kanske, och det är verkligen ett stort kanske, finns det folk som har missat felskrivningen. Kanske, kanske, kanske finns det folk som ännu inte har sett artikeln. Jag tror på er, tillsammans kan vi ta oss igenom det här!
Nu måste jag gå och sätta mig på toaletten en stund. Jag hoppas att vi hörs igen, men jag kan tyvärr inte lova något. Ända (alltså inte enda) sedan jag läste artikeln, har jag känt panikångesten komma krypandes. Men det är inget allvarligt, så oroa er inte för mig. Ni har större problem att ta tag i!
Vi hörs förhoppningsvis igen!
Med vänliga, uppmuntrande och en aning sarkastiska hälsningar
Palle
Med vänliga, uppmuntrande och en aning sarkastiska hälsningar
Palle
Se upp!
Ironin i det här eller? Jag ska förklara:
1. Står det "PLUS" framför artikeln blir du lurad på pengar...
