Känslokollaps
Jag fastnar för eller ogillar nåt så fort jag kommer i kontakt med det. Och det försvinner inte, känslorna kan ändras beroende på tid och händelser, men jag känner i stort sett alltid något. Det kan vara något så enkelt som att jag har köpt en ny fotboll. Och på första skottet känner jag att den här bollen är ju inte riktigt bra. Den är för mjuk eller för hård eller för stor eller för liten eller för grön eller ... Men sedan skjuter jag ett tiotal skott till och då är det den bästa bollen i världen. 20 skott senare hatar jag den igen, och så fortsätter det. Visserligen finns det saker som jag hela tiden gillar mer och mer, eller avskyr mer och mer. Det är inte alltid det svänger.
Det här gäller såklart för människor oxå. Jag kan hata dom i början men älska dom 10 minuter senare. Det behöver inte alltid skifta, ibland kan jag gilla någon i början och gilla han eller hon ännu mer 10 minuter senare. Och gilla de ännu mer efter 10 dagar/månader/år.
Men ibland händer det att de båda polerna neutraliserar varandra. Ibland hamnar jag i en slags känslomässig bubbla. Jag har negativa känslor på ena sidan och positiva på andra, men de påverkar mig inte. Jag är instängd i ingenting, och vet inte hur jag ska ta mig ur det, vet inte om jag vill ta mig ur det. Vet inte riktigt vad det är, men vet iaf en sak...
Det är jävligt disorienterande...
(Jag har tappat min kunskap om användandet av ordet "de" med böjningar(dem) och när jag ska använda vilket, det är störande, förlåt!)
Haha ja jag tror det jag med. Märktes inte i skolan nej men i din blogg kan ja läsa en hel del då ja tänker lika eller rätt lika och så.
På tal om det här inlägget: Haha ser ut som något jag själv skulle kunna ha skrivit. Längesen jag skrev såna här inlägg. Antagligen har jag växt ifrån dom eller utvecklats på något sätt att jag inte längre har behov av att skriva sådana, ja vet inte varför ja inte skriver sådana längre. Någon bra förklaring har kanske du?
Haha, jaa håll dig inne ;p
Jag kan ge dig en skitenkel riktlinje för de/dem om du så önskar.
Vidare känner jag helt igen mig i din ambivalens, och jag tror att det är något att både älska och hata. Dels är det självklart störande att liksom inte kunna bestämma sig, men samtidigt är det nästan ljuvligt att inte direkt sälja sig till något eller någon.
Jag har inte så mycket att säga om själva inlägget, jag tycker att det var mer intressant med ditt pronomenproblem. Som Micke skriver finns det enkla riktlinjer för hur du använder rätt pronomen. De (subjektsform), dem (objektsform) och deras (genitivform).
nu borde du va glad.. kolla min sida
Juste jag har lagt upp bilder på heta killar..
aa visst jag bjuder på 2 hhaahhaa
Haha!
Tja... Nu är väl inte verktyget till för mej, utan för mina engelsktalande vänner som jag skaffade när jag bodde i USA i fem år...
Och dom slipper lära sej svenska... (hihi)
Ha en bra kväll!
